Det är så vi säger det

Jag har funderat massor på senaste tiden hur vuxna tänker, just det här med skolan och allt. hur man när man är tonåring ska veta vad man vill bli, ha toppenbetyg och samtidigt idrotta, eller ha en hobby. pressen på att man ska ha så bra betyg som möjligt som våran cyo sa, man ska få MVG i alla ämnen annars kan man lika gärna hoppa av. hon får det att låta som att en som har mvg är mera värd än den som har precis klarat g. det kanske är så att den som har precis ett g kanske har ett annat liv utanför skolan, den är inte dummare på något sätt men det verkar många tro. gör ett mvg dig lyckligare om tjugo år? inte vet jag men jag skulle inte tro det, vid sexton års åldern ska man vara påvägen till att bli vuxen, du ska ha drömmar, mål, du ska till och med söka till ett gymnasium och få en utbildning, nästan bestämma dig för vad du ska bli när du blir stor.

häromveckan var jag och mamma på Ica Maxi och hon bad mig att hämta en gurka, jag går över till "gurklådan" och tar upp en, lägger tillbaka den, tar upp en annan, lägger tillbaks den och tar sedan upp en annan, funderar på vilken jag skall ta, det finns ju så många, så höll jag på ett bra tag, det jag försöker säga är att hur ska man kunna ha en aning om vad man ska bli när man till och med står och knappt kan välja en gurka? det låter fånigt men ni förstår nog hur jag tänker.

/josefine